Blockkedjeteknologin (blockchain) som ligger bakom världens kryptovalutor fortsätter att växa. Teknologin anses av många vara ett effektivt sätt att skydda integriteten av viktig digital information vid transaktioner mellan olika aktörer.

Blockkedjan kan kort och koncist beskrivas som en serie datablock där var och en av dessa block har ett unikt hashkod och tidsstämpel som ansluts till det föregående blocket i kedjan. Varje block utgör en viktig del av kedjan och kan ej ändras i efterhand.

Ett blockkedjenätverk lagrar denna data på samtliga noder (datorer och servrar) i sitt nätverk. Ändringar och tillägg dvs. transaktioner som görs inom nätverket verifieras utifrån digitala signaturer och bedrägerikontroll i samtliga noder i nätverket automatiskt.

Som användare av ett blockkedjenätverk kan du enbart lägga till block till kedjan eller läsa den. När du läser blockkedjan så kan du spåra alla tidigare databastransaktioner.

3 principer som gör blockkedjeteknologin säker

I samband med hur blockkedjeteknologin fungerar så finns det tre ytterligare väsentliga egenskaper som ökar säkerheten inom blockkedjeteknologin.

1. Decentralisering

Ett av huvudsakliga anledningarna till varför blockkedjeteknologin och kryptovalutor anses vara säkra är för att det är decentraliserat. Det vill säga det finns inget enstaka företag eller aktör som ”äger” hela teknologin eller nätverket, i alla fall för de stora offentliga kryptovalutorna som t.ex. Bitcoin, Ethereum m.m. Detta innebär att ingen enskild aktör har monopol på ett nätverk . Och de flesta veta att ”absolut makt korrumperar absolut”.

Internet och blockkedjeteknologin har vissa likheter, då på samma sätt det är ingen som äger internet så äger ingen blockkedjeteknologin. Blockkedjeteknologin använder sig utav ett decentraliserat nätverk med många oberoende datorer/servrar (noder) istället för bara en enda server eller huvuddator som tar hand om all information. Kort och gott så samverkar alla dessa oberoende noder för att möjliggöra säkra transaktioner mellan olika aktörer.

Decentraliseringen är ett bra skydd mot dåliga aktörer och kriminella som vill oetiskt utnyttja systemet för sin egna vinning. Decentraliseringen innebär dock inte att blockkedjan är 100% skottsäker.

2. Kryptografi

Blockkedjetransaktioner är också säkrade genom att varje transaktion är krypterat. Vilket innebär att varje transaktion signeras med en privat nyckel som sedan kan verifieras ytterligare av en offentlig nyckel. Om transaktionsdata ändras på något sätt så blir signaturen ogiltig vilket leder till blocket ignoreras och läggs inte till kedjan.

3. Konsensus eller samstämmighet

I ett blockkedjenätverk måste samtliga deltagarna komma överens om att en transaktion är giltig. En samstämmighet om att någonting har hänt i kedjan verifieras mellan alla noder i nätverket. Detta sker automatiskt med hjälp av blockkedjeteknologin.

4 sätt som hackare kan komma åt dina kryptovalutor

Det finns fyra huvudsakliga sätt som hackare och bedragare kan komma att utnyttja säkerhetsbrister hos blockkedjor och därmed komma åt dina kryptovalutor. Dessa är nätfiske, routing attacker, sybil attacker, och 51% attacker.

Nätfiske

Nätfiske är ett bedrägeriförsök för att komma åt en användares privata information som t.ex. lösenord, kreditkortsnummer eller annan känslig information. Det kan vara ett e-postmeddelande med massa tvivelaktiga länkar men som ser ut att komma från en legitim källa. Om dina inloggningsuppgifter och andra privat information blir tillgänglig för hackare och bedragare så kan detta innebära att de för över dina resurser på ett blockkedjenätverk. Nätfiske är ett universellt IT problem för alla typer av information och data på nätet.

Router attacker

Router attacker är ett sätt för hackare att ta över din router för att få tillgång till din privat data. Eftersom blockkedjor är beroende av stora dataöverföringar i realtid så kan hackare lyckas fånga upp denna data när de överförs till en internetleverantör.

Sybil attacker

Sybil attacker innebär att en bedragare gör ett enormt antal falska konton eller enheter för att överväldiga ett nätverk i syfte för att manipulera systemet.

51% attacker

51% attacker innebär att en individ eller grupp individer lyckas komma åt mer än 50% av en nätverks blockkedjor kan resultera i att de kan potentiellt kontrollera och manipulera nätverket till egen vinning.

Det är viktig att påpeka att olika blockkedjeteknologier skiljer sig i olika säkerhetsaspekter. T.ex. finns det privata och offentliga blockkedjenätverk, båda har sina starka och svaga sidor. Vi bör dock vara försiktiga med privata kryptovalutor för att det underminerar en av de tre huvudsakliga säkerhetsprinciperna inom blockkedjan, nämligen decentralisering.

Slutsats

Jämfört med mycket på nätet så har blockkedjeteknologin flera inbyggda säkerhetsfunktioner som gör teknologin rätt så säker från första start. Teknologin är baserad på decentralisering, kryptografi och samstämmighet. Eftersom varje nya block av transaktion(er) ansluts till en dittills oföränderlig kedja som alla inte minst kan se och vara delaktig i, så är det nästintill omöjligt att manipulera blockkedjan.